Ett förbud mot att flyga drönare med kamera kan förhindra framtida effektiva sjöräddningsmetoder. Här följer ett pressmeddelande från Sjöräddningssällskapet som vill se åtgärder som gör det möjligt att fortsätta använda och utveckla tekniken ansvarsfullt.

Drönare kan bli ett effektivt verktyg för att rädda fler liv till sjöss. En ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen slår fast att kameraförsedda drönare omfattas av reglerna i kameraövervakningslagen. Tillstånd enligt lagen kan ges av länstyrelsen som hittills varit mycket restriktiv. Domen antas innebära att det i princip blir förbjudet att flyga drönare med kamera.

Sjöräddningssällskapet, som deltar vid majoriteten av all sjöräddning i Sverige, är kritiska till konsekvenserna av domen.

- Vi ser stora möjligheter att rädda fler liv och göra sjöräddningen effektivare och säkrare för våra frivilliga sjöräddare med hjälp av drönare. säger Fredrik Falkman som leder Sjöräddningssällskapets drönarprojekt.

- Vår målsättning är att kunna lokalisera nödställda personer snabbare och ge våra frivilliga besättningar en tidig och tydlig bild av vilken räddningsinsats som kommer krävas. Denna utveckling omöjliggörs så länge vi inte kan flyga med kameror.

Sjöräddningssällskapet uppmanar därför regering och riksdag att skyndsamt vidta åtgärder för att möjliggöra ett ansvarsfullt användande av kameraförsedda drönare.

- En väg skulle kunna vara att införa ett generellt undantag för uppdrag och träning relaterade till räddningstjänst. Ett sådant undantag finns redan i dag för till exempel backkameror, trafikkameror, kameror i kasinon, tunnelbanevagnar, banker och butikslokaler. Men helst skulle vi vilja se ett mer generellt tillstånd för ansvarsfull användning.

- Vi är medvetna om att det pågår en utredning om framtida kameraövervakning, men en fortsatt utveckling av teknik och kompetens hos leverantörer och seriösa brukare i drönarbranschen är viktiga för att Sjöräddningssällskapet och andra aktörer ska kunna använda tekniken för att rädda fler liv, säger Fredrik Falkman.

Vad Sjöräddningssällskapet hoppas uppnå med drönare?

Vid sjöräddningslarm är det Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC, som larmar ut räddningsenheter. I Sjöräddningssällskapets fall går larmen direkt till jourbesättningarnas personsökare. Räddningsbåten ska lämna kaj inom 15 minuter efter att larmet har mottagits.

Vi tror att drönare skulle kunna göra sjöräddningen säkrare och effektivare på flera olika sätt:

SÖK

Oavsett om det rör sig om ett sök efter en saknad person eller att lokalisera nödställda med känd ungefärlig position skulle rörliga flygbilder, särskilt i kombination med värmekamera, kunna effektivisera sökandet och påskynda räddningsinsatsen. Tiden är ofta en kritisk faktor för överlevnad.

TIDIG LÄGESBILD

Om en operatör omedelbart efter att ett larm kommit in kunde fjärrstarta en drönare från närmaste räddningsstation och flyga den mot larmpositionen, så skulle det i många fall kunna finnas strömmande film från platsen som kunde visas på sjöräddningsstationen redan när besättningen kommer för att hämta utrustning på väg till räddningsbåten. Ett ögonkast på filmen skulle kunna ge viktig information för en mängd beslut, t.ex.:

- Hur bråttom är det? Tillåter situationen fler förberedelser, lägre fart, säkrare väg?

- Ska man välja den stora eller den lilla räddningsbåten?

- Ska man ta med någon särskild utrustning?

- Ska man invänta mer personal eller gå direkt?

Sammantaget skulle denna tidiga lägesbild kunna göra våra utryckningar säkrare och mer effektiva genom att ge besättningarna bättre förståelse av situationen, och därmed bättre möjlighet till planering - färre överraskningar, större marginaler, lägre stressnivå.

DEBRIEFING, TRÄNING, UTVECKLING

Efter räddningsinsatsen skulle flygfilmen kunna användas som stöd vid debriefing. Vi är också övertygade om att både räddningsledare på JRCC och hela Sjöräddningssällskapet har mycket att lära av att se hur insatserna egentligen går till.

Mer information om Sjöräddningssällskapets drönarprojekt hittar du på surtsey.org/projects/providence.

REGLER KRING DRÖNARANVÄNDNING

Även utan att räknas som kameraövervakning omgärdas användning av kameraförsedda drönare av ett antal regelverk.

FLYGREGLER

All flygning med drönare regleras av Luftfartslagen och Luftfartsförordningen.

TILLSTÅND FÖR OBEMANNADE LUFTFARTYG

För all drönaranvändning som inte är rekreation eller hobby krävs tillstånd från Transportstyrelsen.

LAGEN OM KRÄNKANDE FOTOGRAFERING

Man får inte utan samtycke fotografera t.ex. in i någons hem.

SPRIDNINGSTILLSTÅND

Enligt lagen och förordningen om skydd för geografisk information krävs spridningstillstånd för att sprida foton, laserskannade data, film, registreringar från värmekamera, radardata etc. tagna från flygfarkost. För landgeografisk information inklusive sjöar, kanaler och vattendrag ansvarar Lantmäteriet. För sjögeografisk information ansvarar Sjöfartsverket.