You´re only beaten when you stop

October 15, 2013 @ 23:18:57   Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket

Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket

Hela arbetslaget var inställt på att det här skulle bli dagen med stort D. Prognosen hade sett stabil ut i dagar och en sydvästliga kvällsbris skvallrade om att den sex veckor långa väntan äntligen var över. Varenda detalj hade kontrollerats. Säkerhetsselen var servad, likaså snabbutlösaren och man hade till och med fäst extra vaddering kring hyttens kanter. För säkerhets skull. Nu var man redo.

 

Målet var 500 meter med en medelhastighet på minst 60 knop. På väg ut till försöksområdet låg vinden på 27 knop i byarna. Första segling gick bra men inte fantastiskt bra. Man kom upp i en medelhastighet på 58,4 och toppade på 63,17. Båten hade klarat förhållandena utan problem och nervositeten släppte en aning. Andra seglingen fick en dålig start. Accelerationen kom för sent och försöket misslyckades. Paul, som ändå hade lyckats hantera båten i de tuffa förhållandena, styrde med stärkt självförtroende ut mot startområdet, fast besluten att genomföra det han kommit dit för. Banan såg fin ut. Vinden hade stabiliserat sig på mellan 27 och 29 knop. Nu gällde det att göra allt rätt! Vinden fick tag i seglet, båten accelererade kraftfullt och sista seglingen resulterade i makalösa 65,45 (medel) och 68,01 (topp) knop. Efter 11 års hårt slit kom den efterlängtade belöningen, ett magiskt ögonblick för alla involverade i SailRocket-projektet och en milstolpe för global seglingshistoria.

 

   Vi ringde upp Paul Larsen, föraren och en av de drivande bakom projektet, för att ta pulsen på världens snabbast man i en segelbåt och det gick inte att ta miste på euforin nere i Namibia.

 

Den ultimata drömmen. Paul Larsen har alltid varit intresserat av vind och vatten men växte upp i Victorias inland och blev aldrig riktigt introducerad till seglingsporten som barn. Istället experimenterade han på egen hand i en liten damm för att se vilket flytetyg som kunde ta sig fortast från den ena sidan till den andra. Så småningom hamnade han i Europa och proffscirkusen för seglare och arbetade i olika high performance projekt; enskrov som flerskrov. Han var bland annat ombord på Maiden II, en katamaran på 110 fot, som seglade hem 24-timmarsrekordet 2002. Det var också där han träffade svenskan Helena Darvelid som varit en av nyckelpersonerna i SailRocket-projektet.

 

   Långt tidigare, under en resa längs med den Australiensiska östkusten, hade Paul kommit över boken ”The 40-knot Sailboat” från 1963. Han uppslukades av innehållet och kunde inte släppa tanken på att konceptet var oprövat i praktiken. – Jag visste hur fort konventionella båtar kunde gå men också att det fanns ritningar på konstruktioner som borde vara snabbare, berättar Paul och fortsätter. När jag sedan träffade Malcolm Barnsley på Vestas, som redan hade en modell och kände till konceptet väl, förstod jag att det var dags. Jag ville inte längre sitta och vänta på att någon annan skulle ta tag i utmaningen och tänkte; vi göra det – och det gjorde vi!

 

SAILROCKET 1

SailRocket 1 var en tuff resa från början till slut. Konstruktionen hade brister i stabiliteten och man kraschade gång på gång. Trots de stora riskerna vägrade teamet att ge upp och motgångarna tvingade dem att förstå problemen kring konceptet in i minsta detalj. – Varje krasch lärde oss något nytt och vi kom tillbaka både smartare och starkare. Vi seglade 1:an sista gången 2009 och i slutet seglade vi båda båtarna parallellt, berättar Paul.


SAILROCKET 2

Erfarenheterna från första fasen medförde att teamet visste precis vad som krävdes av den nya konstruktionen. Design- och byggprocessen tog två år och pågår, enligt Paul, fortfarande. – Nu visste vi hur den här galna idén skulle kunna genomföras i praktiken. Vi visste hur man bäst driver projektet, hur båten beter sig på vattnet, hur det är att segla i hög hastighet, hur man bör genomföra försöken och alla små detaljer som måste till för att göra båten mer praktisk.

 

DESIGNKRITERIER

Den nya designen utgick från en rad kriterier; den skulle vara praktisk, dynamiskt stabil, tillräckligt stark för att klara lasterna som de höga hastigheterna medför samt kunna stå emot fysiska fenomen som kavitation samt total kollaps av bärplanen. – Det finns alltid en risk för konstruktions- och materialfel eller att man slår i något, t ex en säl, och detta måste båten klara av. Båten är lika mycket ett flygplan som en båt. Gränsen går i vattenlinjen och båtdelen har med tiden blivit mindre och mindre. Bärplanen skapar en nedåtgående kraft medan vingen skapar en uppåtgående kraft. Detta innebär att om det inte vore för bärplanen skulle båten börja flyga. Lämnar t ex bakre bärplanet vattnet lyfter bakändan och om båten dyker kan en livsfarlig situation uppstå.


Det här var ett av de största problemen med första generationen, som var en bra båt men ett dåligt flygplan, och ett scenario vi inte kunde acceptera. En utav de största förändringarna  med SailRocket 2 är att föraren nu sitter i främre delen av båten för att trycka ner nosen. Båten är också aerodynamiskt designad att glida i sidled eller sladda runt  istället för att dyka.
   SailRocket 2 kan också ta två personer. – Först och främst visste vi inte om det skulle vara möjligt att segla båten ensam men nu vet vi att det går. Nu har vi den fantastiska möjligheten att kunna erbjuda folk en tur i båten. Dessutom underlättar det när man skall lära någon annan att segla den.


ENDA VÄGEN ÄR FRAMÅT.

– Jag satte mitt namn på det här projektet och kom till en punkt då jag inte kunde sluta. Jag ville inte resten av livet behöva lyssna till mina egna ursäkter och undra vad som kunde ha blivit. Jag ville berätta om ”hur vi gjorde det” och inte ”varför vi misslyckades”. Många förväntar sig att ett projekt som detta skall gå åt skogen. Vi har varit väldigt öppna om allt i projektet och jag tror att folk som följer oss känner att vi bjuder på “the real deal” och vi har fått mycket tillbaka. Även de kritiska rösterna har varit väldigt motiverande och ju snabbare vi gick desto mer förstod folk att vi menader allvar med det här.


MAXIMAL HASTIGHET

Den teoretiska topphastigheten inträffar när den framåtdrivande kraften är lika stor som det totala motståndet (engelskans drag). Vill man få en konstruktion att gå fortare kan man antingen öka kraften eller minska motståndet. Paul och hans team valde att göra både och. – Man måste ta hänsyn till att ingenjörerna behöver riktlinjer och ramar. Vill man nå hastigheter upp emot 100 knop kan konstruktionen bli mer komplicerad att segla i lägre hastigheter. Vi tittade på alla ekvationer och bestämde oss för en teoretisk maxhastighet som ligger precis vid en brytpunkt där kompromissandet enligt oss blir för stort. Med dagens SailRocket kan vi nå 70 knop och har ändå en bra bit kvar till konstruktionens teoretiska topphastighet. Och när vi når dit behöver vi bara ändra några detaljer för att flytta fram gränserna ytterligare men vi tar en sak i taget. Vi har en båt som fungerar och kommer att vara konkurrenskraftig en lång tid framöver.


REKORDFÖRSÖKET

Teamet har kraschat förut och trots att man har varit mycket lyckosam med SailRocket 2 vet man alltför väl konsekvenserna av en krasch. – Mitt jobb som förare är att ge grönt ljus och segla så fort som möjligt. Man är förväntansfull och samtidigt nervös men när jag väl sitter i båten koncentrerar mig på jobbet som i princip går ut på att få båten att gå extremt fort. Man kommer snabbt in i det.

Paul fortsätter. – När jag kom ut till startområdet tredje och sista försöket var allt perfekt. Jag visste att det var sista chansen då vinden snart skulle bli för stark. Det gick exceptionellt fort. Jag skymtade 61 knop på displayen och visste att det var en bra siffra och att något speciellt var på väg att hända. Hon fångade upp byarna, accelererade och kom ut på andra sidan för att sakta in en sekund eller två, fånga in nästa som kastade henne ytterligare några hundra meter längre ner på banan. Jag försökte i mitt huvud kalkylera medelhastigheten och talade hela tiden med teamet på land. I det här läget kände jag att båten levde sitt egna liv. Hon gjorde sitt allra bästa och jag hjälpte henne bara att hålla en rak linje och bevakade att inget var fel. Jag trodde att vi fått till det men försökte dämpa mina förväntningar. Kanske det inte var så snabbt som jag hade fått för mig? När vi såg siffrorna stod det klart.

 

MISSION COMPLETED

– Vi har gjort vad vi kom hit för att göra och personligen är jag nöjd. Vi har flyttat fram sportens gränser. Jag har ofta frågat mig själv om jag någonsin kommer att känna lika starkt för nya projekt och ännu högre hastigheter efter detta. Kommer jag ha samma driv? Kan jag kliva av och låta någon annan styra och ha en mer handledande roll? Jag är säker på att båten kommer slå fler rekord och jag hoppas på ett eller annat sätt kunna komma tillbaka och vara en del av 70-knop-kampanjen.  Helena satsar på att slå rekordet för kvinnor och vill hon ge sig på världsrekordet vore det fantastiskt. Sedan har vi ju den nautiska milen...

Paul avslutar. – Men först måste vi smälta allt vi lärt oss och varit med om. Det här är inget slut utan en ny början.




Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket


Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket


Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket


Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket


Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket


Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket


Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket


Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket


Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket


Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket


Nautical mile record run. Foto Helena Darvelid/VestasSailrocket


VSR2 design. Bild Helena Darvelid/VestasSailrocket


VSR2-force-alignment. Bild Helena Darvelid/VestasSailrocket


LÄS SENASTE NUMRET

page1

DE FEM MEST LÄSTA

High five America´s Cup style

Oracle Team Usa seglar ofta snabbt och imponerar på fansen. Nu tar de det till en helt ny nivå och ger dem en high five i farten. Är de en taktik de övar in inför ...

Upptäckt Grönland med Guirec Soudée...

Guirec Soudée har under ett år med segelbåt upptäckt Grönlan...

Nisse Gustavsson är en av Sveriges tre riggmästare. Foto Olle Appelberg

MÄSTAREN NISSE HJÄLPER DEN SOM VILL...

Fotografiet ovan: I Barkassskjulet vid Marinmueeet i Karlskrona tillverkas mycket av de ut...

Unikt klipp från Södra Ishavet och ...

Igår sökte en helikopter från franska flottan upp Alex Thomson och hans H...

HÄPNADSVÄCKANDE KATAMARAN SEGLADES ...

Karin Pelerin använde sin båt flitigt under det tidiga 1900-talet. Foto Sjö...

















































x