Vad händer när någon ramlar i båten?
Christina Frii har arbetat med tekniska kläder och sjösäkerhetsprodukter i mer än 30 år. Hon har utrustat besättningar som ska segla jorden runt, havskappsegla eller bara vara ute över helgen. Många funktionärer har också fått tips och råd om hur man klär sig för att hålla värmen en kall dag till sjöss. Det viktigaste är funktionen i plaggen och prylarna, inte antalet. I det här numret beskriver hon hur man kan tänka kring och förbereda sig på en "man över bord"-situation.
Hur tar man sig tillbaka ombord om man ramlar i vattnet? Frågan är intressant och man får olika svar beroende på vem och när man frågar. Omständigheterna är såklart avgörande. Det bästa är att förbereda sig på värsta möjliga förhållanden; en liten besättningen och att hen som har ramlat i vattnet är rejält tung.
Om vi låter grundscenariot vara att det är ljust och att vi seglar, så vill vi snabbast möjligt vända båten och plocka upp den nödställde. Det finns många åsikter om man ska ta ned seglen eller inte. Fördelen med att ta ned dem är att man inte har några fladdrande segel att ta hänsyn till och risken för att få bommen i huvudet minskar betydligt. Det är bäst är att gå fram till den nödställde så hen hamnar i lovart, det vill säga i vinden, för att undvika personskador vid bärgning. Om man gör tvärtom finns det risk att den nödställde får hela båten över sig om det inte går som planerat. Släpp inte den nödställde ur sikte, det går alltför fort att tappa bort någon som ligger i vattnet. Att motorn behöver läggas i neutralt läge så att den nödställde inte skadas av propellern kan inte nog poängteras.
Om den nödställde är vid medvetande kan man slänga en kastlina för att dra in hen till båten. Med tur kan hen även använda den badstege som finns på flertalet båtar för att själv ta sig upp. Det är dock väldigt jobbigt och troligen även rejält obehagligt att vänta i vattnet, så även den mest vältränade kan behöva hjälp att komma upp tillbaka i båten igen.
Det finns ett flertal ytterligare lösningar att ta sig ombord och på marknaden numera några bra hjälpmedel. För dig som inte har någon stege, finns det nödstegar som kan användas temporärt. Ta reda på i förväg att den fungerar på din båt och öva gärna innan olyckan är framme. Storseglet är ett bra hjälpmedel att ta ombord en nödställd. Om vi leker med tanken att personen i fråga är medvetslös och därmed väldigt tung så kan vi använda storseglet att placera personen i. Låt seglet sitta fast på bommen och ta loss travarna ur mastliket och placera seglet under personen. Därefter lyfter vi personen tillbaka ombord med hjälp av storfallet. Det är inte någon enkel manöver i hårt väder och man kan därför med fördel fundera på alternativa lösningar.
Det har kommit ett nytt och bra hjälpmedel som heter SOS Räddningsstege. Den kan fästas i relingen och så lägger man/ drar man in personen i tyget för att sedan lyfta den nödställde med storfallet. Snabbt och enkelt om man har tränat några gånger.
För något år sedan frågade jag en känd seglare vad hen gör om någon ramlar i vattnet och svaret blev: jag tar en kopp kaffe och funderar på hur jag ska lösa problemet. Först kan man ju lätt förskräckas av ett sådant svar, men om man sedan tänker vidare så kan man konstatera att det är väldigt klokt att lugnt och metodiskt tänka först och agera sedan. Det är den bästa hjälpen den nödställde kan få, att alla behåller lugnet och hjälps åt.
Är ni många ombord, låt då en person ha uppsikt över den nödställde medan övriga hjälps åt att ta ned segel och starta motor. Annars blir det läge att sköta allt själv.
Till de mer traditionella hjälpmedlen hör Rescuesling som finns i olika modeller. MOB Rescueline är en smidig modell som man kan fästa på tex pulpit. Lättanvänd och alltid tillgänglig. Man placerar slingen under armarna och den nödställde kan räddas.
Rescuesling.
MOB Rescueline.
Om man är på havet och det går mycket sjö försvinner en nödställd snabbt mellan vågtopparna. Då gäller det att vara extra snabb med att markera var vederbörande ramlade överbord. Använd gärna en Dan Bouy; en lång pinne med flytfunktion som markerar. Den kan även ha lyse vilket är bra om det är mörkt. En lite mer avancerade Dan Bouy har ett enkelt steg som man kan kliva upp på för att synas och komma upp lite ur vattnet. Ännu bättre är det om den nödställde har en AIS monterad i sin flytväst. Då får man positionen snabbt och enkelt rakt in i plottern om sådan finns ombord.
Om det är kallt i vattnet så har man bara cirka 5-10 minuter på sig innan den nödställde blir så kall att den börjar förlora medvetandet och inte längre kan greppa för att rädda sig själv tillbaka ombord.
MOB1 AIS.
Det blir mer och mer vanligt att man använder torrdräkt under sitt sjöställ för att klara sig vid längre överfarter och även utmed kusten där hjälpen inte är tillräckligt nära. Tidsvinsten kan vara helt avgörande för att inte hamna i hypotermi och för att få lyckligt avslut på seglatsen.
Ska du ut på seglingstävlingar som varken har livflotte eller torrdräkt som krav, ta dig då en egen funderare på vad konsekvenserna blir om något händer.
Bäst är förstås att inte ramla i och det gör man enklast genom att bara fäste ett rep eller säkerhetslina på ett noga uttänkt ställe ombord. Skulle man ändå ramla i så är man i alla fall fast i båten, något som underlättar för alla. Lättast är att använda Jackstay, en lina som man fäster i fören och i aktern. Därefter fäster man säkerhetslinan i Jackstay och i flytvästen och på det sättet kan man enkelt gå upp på däck med händerna fria. Om du har en säkerhetslina med totalt tre krokar så har du även en kortare lina som du kan kroka fast dig med där du ska fixa ombord. Då är du både säker, och har händerna fria.
Säkerhet kan vara kul och enkelt om man funderar lite i förväg och tar tillfälle att öva i lugn och ro med sin besättning.
Ta vara på våren, ut och segla, njut och ha kul! Seglarhälsningar Christina Frii
Dan Bouy.
